Nr. 3. Miljö.
Hållbar utveckling är ju ett populärt begrepp i både det allmänna och akademiska sammanhang. Som jag tänker handlar hållbar utveckling om dilemmat kring hur mycket man kan exploatera en resurs, t.ex. en plats, en råvarufyndighet eller arbetskraft utan att den förfaras och inte längre kan generera värde, materiellt eller immateriellt.
För att kunna utveckla Penang byggde man en bro till fastlandet. Den blev till slut en av Sydostasiens längsta och man var tvungen att schakta bort (muddra bort?) massor av bottensediment för att bygga den. Detta frigjorde tungmetaller samt rörde upp så mycket slam att havet kring nästan hela Penang är grumligt, fortfarande nu, 26 år senare.
I havet finns även massa utsläpp som kommer från fabrikerna. Vilket får mig att tänka på det sjuka i att Svenska företag säljer sina utsläppsrätter (som de fått gratis av naturvårdsverket) till t.ex. Svenska företag lokaliserade i Globala syd så de kan förorena luften där och man i Sverige kan ha ren luft, konsumera billiga varor och dessutom alltså tjäna pengar på att de har varit så ”duktiga” och inte släppt ut alla utsläppsrätter.

Iaf, tillbaka till Penangs vatten. För en annan sak, och detta kan ses som en kvalificerad gissning från min sida (eller rena spekulationer), som jag tänker händer i vattnen kring Penang är att utsläppen går ut i princip orenat. För när man ökar antalet invånare snabbt men pengarna inte stannar på platsen har man inga pengar att rena utsläpp för, vare sig industri- eller avloppsutsläpp. Det är svindyrt att rena sådana utsläpp så frågan är om inte vattnet som släpps ut från Penang endast är mekaniskt renat dvs. med galler vilket betyder jävligt dirty waters.

Slutsatsen är alltså att Penangs vatten nu är så förorenat och grumligt att de paradisstränder som tidigare var turistindustrins stora tillgång inte finns kvar och man har fällt krokben för sig själv. Detta kompenseras dock genom hotellkomplexens etniskt rensade poolområden vilket ju är praktiskt för turisterna eftersom de då helt slipper vistas i offentliga miljöer. Men för dem som inte har råd att betala in sig på pooler så blir det helt enkelt så att man få bada i smutsigt hav eller inte bada alls och havets immateriella värden som rekreationsområde går alltså förlorat till följd av exloatering.

En annan sak med vattnen som inte är särskilt hållbart och där man kan se ett exempel på hur materiella värden går förlorat är de massiva Japanska trålare (stora jävla fiskebåtar) som industri-tömmer vattnen på fisk. Detta gör att fiske, som tidigare varit en mycket viktig inkomst på ön, inte längre lönar sig pga det finns ingen fisk. Istället används fiskebåtarna till att köra organiserade turer med turister. Lågt betalda servicearbeten igen alltså.

Jag vill poängtera här att jag inte har något emot servicearbeten per se. Det är förhållandena under vilka de utförs som jag tycker är problematiskt.