the sexiest game of chess ever played
Jag har sett X-men: first class. Den var så bra! Har aldrig sett så mycket positiv bromance, Xavier och Magnetos kärlek är större än livet. Men även samkönade karaktärer i mindre roller ger varandra blickar som vanligtvis bara är förunnade män och kvinnor emellan. Dessutom är filmen set in Mad men-times, vilket bidrar till en allmänt snygg stämning.
But all is not right in the Marvelverse. Precis som vår värld är den påverkad av sexism och rasism. Hollywoodfilmer är kanske inte bästa stället att leta efter radikala budskap, men det blir ett problem när en film säger sig vara inspirerad av medborgarrättsrörelsen samtidigt som de icke-vita karaktärerna dör eller blir onda direkt. Samtidigt som filmen vill ifrågasätta och problematisera så bekräftar den stereotyper. X-men-franchiset innehåller dessutom några av de mäktigaste och mest komplexa kvinnliga superhjältarna någonsin, trots det får de få som är med i filmen knappt säga hela meningar. Sammanfattningsvis: filmen lovar runt men håller tunt. Filmen var bra, jag rekommenderar den, men bara för att något är roligt att titta på behöver det inte betyda att vi måste svälja det med hull och hår. Det är fullt möjligt, kanske till och med nödvändigt, att kombinera fan girl freak out med sund skepticism och analys. Till exempel genom att blogga om det:
Some Concerns About X-Men: First Class
The Best and Worst of ‘X-Men: First Class’ — Moral Complexity and Depressing Racial Politics
X-Men: First Class – When “What If?” Fails to Impress
X-Men: First Class Grades on a Curve
Det näst bästa med filmen (det bästa var att se Michael Fassbender jaga nazister i Argentina. Hubba hubba!) är att jag hittat till så många högkvalitativa feministiska och antirasistiska seriebloggar. Det sorgligaste är att de är så luttrade. Attityden “Vi är vana vid att förvänta oss lite och ändå få skit tillbaka” är genomgående i inläggen. Jag kan relatera, som superhjältefan men även person som inte är helt dum i huvudet kan det vara svårt att acceptera den stundtals misogyna och rasistiska serievärlden. Tur då att det finns serier som X-men som i sina bästa stunder visar att en annan värld är möjlig.
________________________________________________________
Med detta länkpotpurri tar denna smolkskribent sommarlov. Jag återkommer i augusti med nya, fräscha populärvetenskapliga studier. Vill passa på att rikta ett stort tack till alla som läser och kommenterar, det uppskattas mycket!
P.s För den som mot all förmodan är intresserad har jag gjort en X-mentumblr, där kommer uppdateringarna dugga tätt sommaren igenom.
Kommentarer